Hur blev samhället så här?
Idag kretsar hela samhället kring elitismen och individualismen. Detta är något jag stört mig på länge och hittar fler exempel på varje dag. Ta en sådan enkel sak som hur man tränar. För 20-30 år sedan engagerade man sig mycket högre upp åldrarna i idrottsföreningar, idag slutar så gott som alla någon gång kring 12-15 år. Istället väljer man att träna på egen hand, utan att engagera sig i en förening, man gymmar eller springer. Elitismen gör idrottsföreningarna omöjliga för alla som inte vill hårdsatsa och träna fem gånger i veckan, samtidigt är det idag mycket mer attrtaktivt att t.ex. gymma.
För 20-30 år sedan var folk i mycket större utsträckning engagerade i politiska organisationer, t.ex. ungdomsförbund och partier. SSU hade runt 50 000 medlemmar, idag har man 5 000. Istället ska några få ungdomar, en liten elit, sitta i ett ungdomsråd eller liknande och diskutera frågor politikerna, den allt mindre politikeradeln, har valt ut åt en. Detta istället för att alla engagerar sig och får till en förändring tillsammans.
Nuförtiden kan man lägga "medborgarförslag" till kommunerna, samma sak som motioner fast det är vanliga privatpersoner som skrivit dem. För en vanlig Svensson kan väl inte gå med i ett parti och lägga en motion den vanliga vägen? Nä, det är ju för den lilla politikereliten.
Politiken blir allt mer elitistisk och samhället med den. Idag ska man inte skaffa sig en ideologi, engagera sig och tillsammans få till en förändring, nä idag ska man rösta en gång var fjärde år, på det parti som kommer med smaskigast vallöften, det kan komma från höger eller vänster, och det är det. När degraderades demokrati till att endast handla om att rösta en gång en dag utav 1500? Och då inte på hur samhälelt ska se ut, utan på det parti eller det block (början på det urvattnade tvåpartisystemet) som gör bäst reklam. Jag såg en undersökning som visade att en väldigt liten del av ungdomarna är intresserade av politik, men en väldigt stor del var intresserad av "samhällsfrågor". Detta visar så tydligt den här utvecklingen så jag blir både arg och rädd. De som går på gymnasiet idag vet inte ens vad politik är, för dem är det bara några kostymklädda gubbar hööögt upp som inte pratar om något som berör just dig, som, ja, samhällsfrågor(!).
Fortsätter det här har vi snart en demokrati som endast går ut på att var fjärde år rösta på ett av två block, med snarlik politik som mest går ut på att tävla i populism, och ett samhälle där det är var man för sig. Det här är en fråga som faktiskt handlar om demokratins överlevnad.
Som vanligt så loggade du ut från MSN, du gillar att göra det, så jag säger det här istället då.
"Hur blev samhället så här?" var skitbra! skicka den till LT/KO :)
Hehe tackar.;) Ska försöka att inte logga ut nästa gång då. :P
Mja, helt klart intressant det här med demokratin.
Demokratin har urholkats genom tiden, med det menar jag antal röstande, medlemmar i partier/fackförbund men även att det generella politiska intresset har svalnat.
Men även att vi går kanske mot ett två-parti-system.
USA, som Sverige länge sett som en förebild (varför vet jag inte) är åter igen ett exempel på en möjlig framtid för Sveriges demokrati.
Snuskdyrt kampanjande där allt handlar om publicitet och popularitet. Det ideologiska tänkandet är bortglömt.
Visserligen så kan inte socialdemokraterna vända sig till arbetarklassen på samma sätt som förut, eftersom den klassen har krympt väsentligt de senaste 100 åren. Medelklassen är den viktiga väljargruppen. Därför går både (S) och (M) politiken mot mitten.
Det finns en teori om att anledningen till att Hitlers parti blev invalt var för att högerflanken i Tysklands politik hade lämnats tom - högerpartierna hade sökt röster i mitten och därmed lämnat en stor lucka till höger, vilket gav nationalsocialisterna en naturlig skara höger-anhängare. Intressant med demokrati, undrar vad för sorts styrelseskick vi har om 100 år. Inget av styrelseskicken genom tiderna har varit felfria
Själv tror jag dock inte att medelklassen tvunget attraheras mest av mittenpolitik, utan att det är bristen på ideologi som tvingar fram den. Man får heller inte glömma att det till stor del var Socialdemokraterna som skapade den stora medelklassen, och jag ser det därför som otroligt att de skulle ha svårt att vinna den.
Vad gäller nazismen och annan extremism är jag övertygad om att misär och orättvisor är den helt dominerande orsaken, sen kan såklart fler faktorer spela in. Men enligt mig kvarstår det, i ett välmående samhälle frodas ingen extremism.
Och visst är det intressant att fundera på hur samhället ser ut om hundra år. Att det fortfarande är någon form av demokrati är jag dock övertygad om, frågan är hur omfattande den är, om den är stark eller skadad. Som du sa, inget styrelseskick är felfritt, men jag säger som Churchill, "It's been said that democracy is the worst form of government, except all others that have been tried".
Jo, det är ironiskt att Socialdemokraternas framgångsrika politik skapade en stor medelklass som nu högerblocket ivrigt försöker komma åt. Hade det inte varit för att intresset för politik hade svalnat så tror jag inte (S) hade haft särskilt svårt att hålla makten i det här laget. Mjo, det är lätt(are) att styra en rädd eller patriotisk befolkning än en utbildad och välmående en. I USA kör dem med rädsla - terrorism är slagordet - vilket gett upphov till bland annat sjuka patriot act.
Jag tänkte faktiskt på Churchill citatet, men kom
aldrig på det så skrev det aldrig i förra inlägget :)
Ingenting varar för evigt, och visst finns det större möjligheter för maktmissbruk att leda till otroliga konsekvenser i en värld av GPS, Media och kameraövervakning.
Kapitalism kan mycket troligt vara ett hot mot demokratin. Målet med ett företag uppbyggt i kapitalism är att uppnå monopol. Monopol innebär makt. Det är inte någon demokratiskt vald person som uppnår monopolet, utan en privat affärsman som agerar efter egna intressen.
Apropå monopol så kommer vi in på oligopol.
Fria har en mycket tankevärd artikel uppe på deras sida just nu, där sidor om hur medieföretag växt, köpt upp andra, växt mer, och köpt upp ännu mer. De visar grafiskt och lättförståeligt hur det ser ut idag, mycket värd att läsa!
Länk: http://www.fria.nu/extern/bild/FriaTidningar-mediegranskning.pdf
Jo, bristen på ideologi och det oengagemang som följer med är enligt mig det största hot som finns mot demokratin idag. Var den har kommit ifrån är svårt att svara på. Visst, det finns större anledning att bli politisk när man jobbar 12h om dagen för usel lön och inte har rösträtt, men att välstånd skulle motverka idealism vägrar jag tro på. Hur amn ska lösa det tål att tänka på.
Och visst är rädsla som maktinstrument intressant. Hur stormakter genom hela historien använt spöken för att samla folket. I modern tid kommunism och terrorism.
Vad gäller kapitalism håller jag med dig. Otyglad kapitalism är på många sätt odemokratiskt då den ekonomin blir mer och mer odemokratisk ju längre tiden går. Idag finns dock inget bra och trovärdigt alternativ till kapitalismen. En hårt tyglad kapitalism enligt socialdemokratisk modell är enligt mig det ultimata och mest demokratiska.
Jag är inte medlem i något politiskt parti. Alltså oengagerad? Tvärtom.
Jag kan inte sympatisera fullt ut med något parti i dagens läge, håller inte med något parti i alla frågor, då känns det bättre för mig att inte vara medlem.
Så, då är väl det den ultimata demokratin? Att jag "står själv" istället för att välja det parti som "funkar bäst för mig men inte helt ut"?
Fast å andra sidan; inget parti kan ju vara perfekt för någon individ. Antar att du inte gillar exakt allt i alla sakfrågor som S står för? :)
Ärligt talat vill jag inte gå med i de två partier jag övervägt för att...om dom på någon fråga bestämmer sig för en riktlinje jag inte sympatiserar med; då kan folk beskylla mig för att jag tycker så för att det är "mitt" parti.
Fast det går ju att förklara för dom personerna då i och för sig...kanske jag som är barnslig och borde bli medlem.
Elitismen då? Ja, visst är det något som styr samhället. Man undrar lite vart lagandan tog vägen i samhället. Skit i kollektivavtal, här bör man jobba på provision och den som jobbar bäst, får mest lön. Det har nog en roll i det hela.
Betyder det att det är fult att tävla? Nej, det menar jag inte.
Individualismen är väl en följd av revolt mot det gamla Sverige. Alla levde tillsammans, stora familjer, på 70-talet bodde några coolingar i kollektvi m.m. Vi födda på 80-talet och 90-talet vill vara i fred. Göra saker själva.
Självklart menar jag inte att man måste vara medlem i ett parti eller förbund för att vara engagerad, men det visar ändå på trender i samhället. När 10 gånger färre är medlem i en politisk organisation visar det ju ändå på att intresset i stort falnat, och detta tror jag beror på individualiseringen av samhället. Det är var man för sig, att gå med i en grupp med gemensamma värderingar eller samarbeta går inte på samma vis som förr. Samtidigt blir då politiken mer elitiserad och kommer längre från folket vilket ytterliggare spär på politikerföraktet.
Sen handlar, som du själv delvis säger, inte att engagera sig i ett parti om att hålla med partiet i varje sakfråga. Det finns flera frågor där jag inte håller med partilinjen, vilket jag skrivit om längre upp, utan det handlar om de grundläggande värderingarna. Ungefär vilket samhälle och vilka värderingar man strävar efter. På vägen dit kan man dock skilja sig i olika frågor, det finns nog inget parti i världen där alla är överens med varandra och jag skulle i vilket fall inte vilja vara med i det partiet isåfall.
Det handlar om att man endast kan förändra om man är många, därför bör man sluta sig samman med de som har samma värderingar, sedan får man ta om några, eller många, tycker annorlunda i en massa frågor, bara man är överens om det grundläggande. Det är det enda sättet att få till en varaktig förändring.
Du borde komma på en medlemsträff och testa på. Jag vet att du har samma grundläggande värderingar och själv gör du ingen skillnad. ;)
