antonavall

Obama har medvind just nu. Bara en dryg vecka efter den historiska sjukvårdsreformen har han nu även drivit igenom en studielånsreform som ska ge fler chans att få en universitetsutbildning. Reformen består bland annat av ökade bidrag till universitetsstudier och allmänt bättre lånvillkor, däribland en skattereducering för studielånstagare och ett avbetalningstak på 10% av inkomsten.

Efter månader av uppförsbacke med sjukvårdsreformen vinner han nu momentum. Inom loppet av två veckor driver han igenom allmän sjukförsäkring och en studiereform som ger miljoner människor möjlighet att utbilda sig. De som klagar på för lite "change" börjar nu på allvar få ont om ammunition.

Under sin presidentvalskampanj lanserade Obama en hemsida som hade som enda syfte att kontrollera sanningshalten i alla påståenden som spreds. Konceptet blev oerhört framgångsrikt och ledde till en renare valkampanj än på länge (vilket iof inte säger så mycket).

Inför valet lanseras nu ett svenskt dito - Tvättstugan! Här ska äktheten i alla de rykten och påståenden som flyger omkring kontrolleras. Man har redan kunnat slå hål på ett flertal rykten såsom att Mona Sahlin skulle ha drivit ett företag i konkurs, vilket påstås i ett populärt youtube-klipp och att Göran Persson skulle ha gått förbi vårdköer genom att använda privat sjukvård - något som påstods rätt nyligen på DN:s, osignerade, ledare.

Hemsidan hittar ni här; http://kemtvatten.blogspot.com.

Justitieminister Beatrice Ask har idag tvingats göra en pudel. Detta efter att hon föreslagit att brottsmisstänkta ska få färgglada kuvert hem i brevlådan "så att alla kan se vad de håller på med". Hon vill(e) alltså hänga ut och bestraffa oskyldiga människor, eftersom rättstatens största fundament är rätten att bli sedd som oskyldig tills dess att motsatsen är bevisad. Räcker då denna pudel? Alla gör ibland obetänksamma kommentarer, visst, men Ask stod på sig i sex dagar innan hon slutligen inte hade något annat val än att göra en pudel. I denna pudel påvisar hon förövrigt heller inte att hon respekterar/förstår skillnaden mellan oskyldig och dömd utan säger bara att hennes förslag inte kommer bli realitet och att hon blivit "missförståd" (trots att uttalandet inte på något vis var något som gick att tolka på fler än ett sätt). Att en justitieminister i en demokratisk rättstat så tydligt visar att hon inte förstår/bryr sig om nämnda rättstats största fundament är något totalt skandalöst.

Nu tyder mycket på att kriminalpolitik blir en av borgerlighetens valfrågor. Att deras främsta företrädare i dessa frågor då är någon som tydligen inte kan sitt eget område är antingen oroande eller lugnande, beroende på hur man väljer att se på saken.

"Finns det platser i stockholm du unviker kvällstid?", "Hur kan vi göra stockholm till en tryggare stad?". Så ser tydligen moderaternas nya valreklam ut. Man försöker plocka enkla poänger på primitiva instinkter som rädsla och otrygghet. Jag tvivlar dock på att valprogrammet syftar till att slå undan grunderna för otryggheten man lär syfta på, kriminalitet och ungdomsgäng, såsom sociala problem och segregation. Vi kan nog vara rätt övertygade om att fler poliser är vad man förespråkar. Man vill alltså bekämpa symptomen istället för själva sjukdomen.

Detta leder oss till en av socialdemokratins svårigheter. Det kommer alltid vara lättare att skrika på fler poliser än på en långsiktig satsning på socialpolitik. Låga skatter kommer alltid per definition vara bättre än höga skatter. Utökade befogenheter för lärarna kommer alltid låta bättre än ökad pedagogik i undervisningen. Vänsterpolitik är inte lika lätt att göra en slagkraftig slogan av. Därför blir jag så frustrerad när jag ser hur moderaterna konsekvent satsar på enkla populistiska utspel och hur de faktiskt lyckas. På lång sikt kan vi socialdemokrater bara bli förlorare i strömlinjeformningen av politiken. Den trend vi ser nu med mindre ideologisk förankring i väljarkåren, blockpolitik och politisk tv-reklam och den populism den medför kan inte gynna oss.

Inatt röstades Obamas förslag till allmän sjukförsäkring äntligen igenom! Den största sociala reformen sedan 1965 är nu i princip ett faktum (senaten ska rösta till veckan, men det kommer mest bli en formalitet). Och det var i elfte timmen. Redan i december trodde de flesta att det var klart när båda kongressens kammare röstat för förslaget, men i och med senatorn Ted Kennedys död förlorade demokraterna sin supermajoritet i senaten och reformmotståndarna fick vind i seglen. Slutligen lyckades presidenten tvinga fram en omröstning, och därmed hindra reformmotståndarna från att prata ihjäl reformen, genom att utnyttja ett kryphål i lagen. Hade Obama misslyckats med detta hade hans presidentskap i princip slagits i spillror, nu får det istället ny vind under vingarna.

Så vad innebär den här nya reformen? Tyvärr är det inte så stora förändringar som man skulle kunna tro. Systemet med privata försäkringar lever vidare, men nu blir det obligatoriskt att teckna en sådan försäkring och de som inte har råd ska få bidrag av staten. Obama har tvingats tunna ut reformen rejält för att överhuvudtaget få igenom den, b.la. har den "government option" som ursprungligen fanns i förslaget försvunnit. Den hade inneburit att staten erbjudit sjukvård vid sidan av de privata koncernerna. Igårkväll tvingades presidenten också kompromissa med ett gäng konservativa demokrater om att aborter inte ska omfattas av de nya reglerna.

Dock kvarstår det viktigaste; 2013 kommer de 16% av det amerikanska folket som står utan försäkring äntligen få rätt till vård!

Mellan 1915 och 1923 mördades 1,5 miljoner armenier i Turkiet i ett försök att göra landet mer enat. Den armenska befolkningen i landet raderades nästan ut och dess kultur försvann till stor del från landet. I Turkiet tystar man än idag ner den här händelsen och det är straffbart att kalla det för folkmord. Att man i Turkiet har den hållningen är förstås tragiskt och lite patetiskt men det som är riktigt illa är att många länder i världen fortfarande vägrar att kalla händelsen, där 1,5 miljoner människor mördades och en kultur så gott som försvann från ett land, ett folkmord. Mest för att man inte orkar med strulet en tillfälligt försämrad relation till Turkiet skulle föra med sig.

Inte heller den borgerliga regeringen vill erkänna folkmordet men blir sedan igår så illa tvugna. Då lyckades nämligen oppositionen med hjälp av fyra borgerliga riksdagsmän rösta fram ett erkännande av folkmordet med en enda rösts marginal. Någonting som såklart borde ha skett för länge sen.

Regeringen med Carl Bildt i spetsen "beklagar starkt beslutet". Turkiet har svarat med att skicka hem sin ambassadör och ställa in ett statsbesök. En missnöjd Bildt och en sur turkisk regering känns dock som ett okej pris.

Att regeringen och många andra länder vägrar erkänna folkmordet för att slippa krånglet med relationen till Turkiet är både otäckt och lätt patetiskt. Det väcker en del tankar om historieskrivning i allmänhet. Att historieskrivning fortfarande i så stor utstreckning påverkas av vad som för tillfället är politiskt gångbart visar hur sårbart historia är.

Det som sker i USA just nu är något unikt. Att världens enda supermakt styrs av en så liberal och progressiv president som Obama är något vi inte kommer uppleva många gånger i livet igen, om ens någon. Ta detta i kombination med den starkaste demokratiska majoriteten i senaten på 30 år så förstår ni hur unikt det är. Om något ska hända med det där landet så är det nu det ska ske.

Nu har man dock kört fast. Republikanerna har lyckats sätta käppar i hjulet på sjukvårdsreformen och samtidigt går den högerkristna mediamaskinen på högvarv. Överhuvudtagit har vinden börjat blåsa emot Obama. I höst är det återigen dags för kongressval och republikanerna ser ut att kunna ta en storseger. Det lilla unika tillfälle som fanns att ställa nått tillrätta i the land of the brave kan då i princip vara över.

Obama måste agera nu och återta initiativet innan det är försent. Hela sitt första år har han i bästa välvilja räckt ut en hand till republikanerna och inte velat göra något utan deras samförstånd, men republikanerna har konsekvent svarat med att spotta på den. Det är dags att sluta spela nice guy och inse att republikaner aldrig kompromissar. Ta istället läget och kör över dem nu när vi har chansen!

Om den här möjligheten att få till en förändring i USA misslyckas är det svårt att se hur något någonsin ska kunna ske.

Ja, Centern är i kris. Samtidigt som man ligger och dansar kring 4%-spärren så växer missnöjet inom partiet med politiken man för. Häromdagen kom beskedet att CUF:s (centerns ungdomsförbund) ordförande i Västernorrland lämnar partiet då han anser att det är "ett dött parti" och att partitoppen tystar de som tycker annorlunda inom partiet. Samtidigt krävde han Maud Olofssons avgång. Ungefär samtidigt utmanade det gamla centerstatsrådet Börje Hörnlund öppet det nya Centerpartiet i SVT:s morgonsoffa med kommentarer såsom "Man för en gapig politik, det finns ingen ödmjukhet i partiet.", "Man tänker inte på dem som har det sämst i samhället", "Centern har alltid legat exakt i mitten, och sen när moderaterna också går mot mitten, då svänger man högerut och det är tragiskt." och "De som har det suveränt bäst har fått massor." Även han krävde Mauds avgång. Enligt honom är missnöjet utbrett och det finns en stor del av partiet som tycker som honom.

Vad som händer med och kring Centern ska bli intressant. Både väljarna och medlemmarna sviker. Kommer partiet åka ur riksdagen? Splittras? Men vad som är mest intressant nu under valåret är hur ett krisande centerparti kommer påverka den borgerliga Alliansen.

Det finns självklart mycket som gör mig förbannad med moderaterna, men någonting jag verkligen inte tål är deras falskhet. Ett exempel är deras korståg mot bidragsfusket som de tydligen inte alls står ut med. För att komma tillrätta med detta ska alla - sjuka, arbetslösa osv. - kollektivbestraffas med sänkta eller indragna ersättningar. Och visst, det är förjävligt när människor utnyttjar välfärdssystemet för egen vinning, men undersökningar visar att bidragsfusket kostar staten tio gånger mindre än skattefusket. Har ni någonsin hört en moderat gråta över skattefusk? Nej, de har tillochmed avskaffat den myndighet som utreder skattefusk. Det är alltså inte fusk moderaterna vill åt, isåfall hade man ju siktat in sig på skattefusket (men det är ju fel samhällsgrupp som ägnar sig åt det fusket), "fusket" är uppenbarligen bara en ursäkt för att få skala ned välfärden och därmed kunna sänka skatten för sina egna väljargrupper.

Det är förövrigt skrattretande hur de driver igenom sin rätt igenom ideologiskt drivna politik. När man ska komma tillrätta med fusk i de lägre samhällsskikten såsom bidragsfusk så gör man det med kollektivbestraffning och piska. När man ska komma tillreda med fusk i de övre samhällskikten gör man det genom att ta bort anledningarna att fuska. Är det en skatt det fuskas mycket med? Då avskaffar man helt enkelt den skatten, och vips var fusket borta! Finns det en myndighet som gräver fram jobbiga siffror om skattefiffel? Då avskaffar man den myndigheten! Om det anlitas mycket svartjobb (i de övre samhällsskikten), då instiftar man bidrag som gör det lönsamt att anställa vitt (ibland är det alltså ok med bidrag). Skitpraktiskt. Piska för de lägre samhällsskikten, silkesvantar för de övre.

Att deras retorik är genomfalsk är en sak, men det som är jobbigast av allt är att det fungerar. Att slå hål på detta blir en av de viktigaste utmaningarna i valrörelsen.